Vanliga material i kläder

Textila fibermaterial har olika ursprung och egenskaper. Fibrer delas upp naturfibrer, som är material från växt- och djurriket, såsom ull, och syntetfibrer, som tillverkas på konstgjord väg. Vissa material har sitt ursprung i naturen men har omformats till textilfibrer och kallas regenatfibrer.

NATURFIBRER

BOMULL är en växt med fröhår, 15–45 mm långa, som kan spinnas till garn. Bomull svarar för cirka 30 % av den totala textilfiberkonsumtionen i USA och Västeuropa och ungefär hälften globalt sett. Egyptisk bomull anses vara av särskilt hög kvalitet, eftersom dess fibrer är längre än andra sorter. Bomullsindustrin är i hög grad beroende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Fibrernas ojämna yta och spiralform gör att de lätt tar åt sig smuts och kräver tvätt i hög temperatur för att bli rena. Bomull är en stark och tålig fiber som tål att tvättas i höga temperaturer, ofta med bra färgäkthet men en viss krympning.

Bomull har en låg förmåga att isolera värme, vilket delvis beror på den låga elasticiteten. Bomullsgarner är kompakta och innehåller lite luft. Kläder i bomull är mjuka och behagliga att ha mot kroppen men fibern absorberar mycket fukt. Detta gör bomullen till en behaglig fiber vid många tillfällen men inte lämplig vid svettiga aktiviteter.

LIN är en stjälkfiber som kan bli upp till 75 cm lång. Den är mycket stark i dragriktningen men skör då den bryts. Linnetyger känns svala och behagliga mot kroppen men skrynklas lätt. Linne tål att tvättas i upp till 60 °C men bör inte centrifugeras då det kan knäcka fibrerna.

SILKESFIBERN är ett körtelsekret som produceras av silkeslarven när den spinner en kokong runt sig själv. Kokongen kan ge upp till 900 meter filamentfiber då den lindas upp. Tyg som tillverkas av silke kallas siden. Silkesfibern är stark och tålig för sin grovlek men då fibern är mycket fin upplevs den som skör. Silke absorberar fukt bra och känns behaglig mot huden men kan brytas ned av salter från t ex svett.

SYNTETFIBRER

Syntetfibrer tillverkas på rent kemisk väg av olja, stenkol, kalk, salt, vatten och kemikalier till en pasta som spinns ut som fibrer.

POLYAMID är en mycket stark fiber som både är elastisk och har bra nötningshärdighet. Den absorberar lite fukt och är därmed snabbtorkande, har god skrynklingshärdighet och är mycket formstabil. Polyamid kallas ofta för nylon, vilket är ett handelsnamn. Andra kända modifierade polyamidvarianter är kevlar, nomex och kermel.

POLYESTER är en stark fiber som både är elastisk och har bra nötningshärdighet. Den är värmetålig men kan värmefixeras för att hålla formen. Den absorberar mycket lite fukt men kan i rätt konstruktion transportera fukt och svett. Kläder av polyester är lämpliga när det krävs bra fukttransport och/eller god nötningstålighet.

AKRYL har utvecklats för att likna ull. Det är en relativt svag och värmekänslig fiber som lätt ger upphov till noppor i plagg. Den har en mjuk känsla och mycket hög ljushärdighet.

ELASTAN används som stretchgarn tillsammans med andra garner. Den har mycket god töjbarhet, upp till 700 % och ger tyger en bra formstabilitet, följsamhet och elasticitet. Den är tvättbeständig och tål både värme och svett. Ett vanligt handelsnamn är lycra.

POLYPROPYLEN är en fiber med mycket låg vikt men god styrka. Den har dålig elasticitet och ingen fuktupptagning. Den används bland annat i plagg som ska transportera ut fukt eftersom den själv inte absorberar fukten.

REGENATFIBRER

VISKOS (tidigare kallad rayon) är en fiber som tillverkas av cellulosa från gran eller andra träd. Trädflisen löses med kemikalier till en massa som spinns fram till fibrer, dvs regenereras. Viskosen togs ursprungligen fram för att ersätta silke. Fibrerna har god fuktabsorption men är känsliga och svaga i vått tillstånd. Tyg av viskos är mjukt mot huden, har ett fint fall och är lätt att tvätta då smutsen lossnar enkelt. Däremot skrynklas tyget lätt och kan deformeras i vått tillstånd.

ACETAT är en kemisk förening mellan cellulosa och ättiksyra. Det finns både acetat och triacetat, där skillnaden är mängden tillsatt ättiksyra. Båda fibrerna är starkare än viskos, och krymper mindre vid tvätt men suger åt sig mindre fukt och har sämre värmeisolering. De används traditionellt som foder i kavajer och klänningar.

MODAL framställs av samma råvara och på liknande sätt som viskosen men är mer lik bomull som fiber. Fibern är starkare och mer töjbar än viskos. Den kallas ”man made cotton” då den har många likheter med bomullens egenskaper och utseende.

LYOCELL tillverkas av samma råvara som viskos men med mer skonsamma kemikalier för miljön. Det är en relativt ny fiber som kan tilldelas en mängd olika utseenden och egenskaper från silkes- till bomullsliknande. Fibern är stark och tvättålig med liten risk för krympning.